I See Rainbows

942449_242853652506091_1764240096_n
I helgen kommer Camila till Stockholm för att hinna avnjuta det sista av Pride. Parad och galej! Tanken är även att vi ska planera världskvinnovälde med PK-MAFFIAN och Falskheten. Om ni dessutom hänger i Pridehouse i morgon kring tretiden så kan ni ta er till Hörsalen och lyssna på Mireya när hon snackar vithetsnormer i hbtq-communitiet. Och så får ni den spellista vi tänkt låta gå på repeat under veckan. Mireya har valt de 11 första låtarna och Camila den andra halvan. Milimeterrättvisa!
Ses i paraden eller på något dansgolv.
HAPPY PRIDE!
queer-of-the-year-legs1

Time of My Life

dirty_dancing
Även om vi aldrig gjorde något särskilt märkvärdigt i jämförelse med vänner som åkte till Grekland eller den där stugan som alla utom vi tycktes ha, så minns jag oftast sommarloven som några av de skönaste dagarna som bara pågick, utan slut. Tiden fördrevs med ungarna som för tillfället var kvar i Andersberg och ofta så hängde jag efter min två år äldre syster. Vi gjorde allt från att samla sniglar, sälja lotter utan vinst till att med förvrängda röster ringa in till lokalradion och önska dåliga låtar.
En av våra bästa sommarlekar var Dirty Dancing, som vi iscensatte i ett utomhusbad som låg på cykelavstånd från vår gård. Vi turades om att försöka lyfta varandra i vattnet, att vara Baby och Johnny. Oftast fick jag vara Baby då jag var minst och därmed lättast att lyfta, även om min största identitet låg i Johnny. Jag ville vara en sådär svartklädd, ensamvarg som gjorde något fräckt med ögonbrynen och dessutom var jätteduktig på att göra piruetter. Vi såg Dirty Dancing tusen gånger, kunde alla repliker, bråkade om vem som var minst lik Babys storasyster Lisa och brukade ibland spola fram hela videokassetten bara för att titta på slutet när det blir lyckligt och alla dansar med varandra. Utan ironi citerar vi fortfarande den där filmen när vi ses.
Jag kom att tänka på allt det här eftersom det är sommar och precis läst den bästa analys jag råkat på om Dirty Dancing. Filmen har likt kultur som brukar gillas av flickor hånats genom åren men texten pekar på att Dirty Dancing har en tyngd som yttrar sig i att den på ett avsiktligt sätt berör teman och tar ställning i frågor som klass, abort och sexualitet. Dirty Dancings genialitet och framgång beror inte främst på småflickors förväntade hang-up på Patrick Swayzes uppenbarelse, utan på budskap och signaler om hur vi bör se på varandra.
Men även för att det var den bästa tillflykten för två systrar på sommarlov.
tumblr_mocm472OQc1r901quo1_500

Här är texten.

/Mireya

 

Nu även i Avpixlat!

En annan grej vi skrattade åt igår är att Avpixlat genom artikeln i Aftonbladet Kultur uppmärksammat vår podcast! Över 300 kommentarer OCH de stavar våra namn alldeles korrekt!

Detta stycke är det klart bästa:
“De bägge feministerna beslutar sig därför för att börja “liggkvotera in blattar”. Den ena av dem lyckas, medan den andra (Mireya) tvingas kapitulera inför sitt könsorgans rasistiska preferenser att bara vilja ligga med vita. Hon erkänner att ”min fitta är rasistisk” och ger sig hän åt en analys om vilka kombinationer av blattar och vita som höjer respektive minskar hennes status. Mireya meddelar att hon tänker straffa sig själv för rasismen mellan hennes ben genom att uppvakta Paolo Roberto.”

♥ /Camila & Mireya

tumblr_mku8ulD63d1s6t1oio1_500PS.
Skrattade så jag grät. “Mireyas meddelar att hon tänker straffa sig själv för rasismen mellan hennes ben genom att uppvakta Paolo Roberto.” Måste ju ändå ge dom att det är ganska sjukt. Innovativt, men sjukt. /M